torsdag 25 november 2010

"Vilken färg är brandbilen?"

Missförstå mig inte nu, men jag blir glad att de är några som skriver i min blogg och säger att dom också har fått "problem" med rodnad. Glad för att ja inte är den enda som upplevt detta under mina behandling av Roaccutan och även efter har jag haft problem med rodnad. Men de är ju tyvärr tråkigt för de är så hemskt!

I sommar har jag bott i Alanya. Jag har umgåtts med folk men kanske inte i slutet av säsongen åkte folk hem och jag besökte knappt min pojkväns arbete då jag vart less alla som jobbade där. När jag väl var där, så var de alltid någon som skulle skoja och speciellt min pojkvän som säger till turister att ja är vilse och inte hittar till mitt hotell.

Under hela sommaren har jag blivit röd i ansiktet, och då menar jag knallröd, när någon: sagt hej, pratat med mig, frågar mig något, skämtat, då jag skrattat, gråtit, blivit arg, upprörd... ja, vid minsta känsla! När jag var yngre blev jag lätt röd i ansiktet men inget som störde mig, några gånger fick man höra: "Vilken färg är brandbilen?" Vilket är de värsta, enligt mig, som man kan säga till någon som blir röd i ansiktet för då blir man ännu mer röd bara för att någon sa så.

Jag har varit medveten om att jag har blivit lätt röd i ansiktet och VARJE!!!!!!!!!!!! gång har någon kommenterat de. Även de som är medvetna om att ja ätit medicin som gjort min hy väldigt tunn. Och jag har bett dom att respektera mig och inte ta mig till sånna situationer som gör mig röd, vilket är dom flesta. Men då tror jag även att eftersom jag har vetat om att jag har blivit röd för minsta lilla, så kanske de har satt sig lite mentalt också. Jag VET att ja kommer bli röd om nån säger hej till mig, och kanske de är därför jag blir röd i ansiktet och inte för att min hy är tunn? Förstår ni hur jag menar? Iaf så känns de som att de har lugnat ner sig lite. Jag har inte samma känsla längre när någon pratar med mig eller så. Och ja hoppas verkligen inte att jag blir röd.. iaf inte lika röd som i sommar.

Jag slutade äta Roaccutan i slutet på april och de ska hålla i sig 2 månader efteråt eller nåt sånt? Men att man ska gå med rodnad så långt efteråt, de är jobbigt.. Och ja önskar folk kunde förstå mer hur jobbigt de verkligen är. Låt mig vara istället för att skämma ut mig inför folk! De är inte roligt. De är oftare folk har kommenterat min rodnat i sommar än folk har kommenterat min acne under några år.

Och ni som äter, kommer äta Roaccutan; var öppna med de så kommer folk i er omgivning förstå varför de blir som de blir ibland!!!

Ha en fin dag!

lördag 13 november 2010

Update

Jag vet inte om någon är inne här längre men ja hoppas iaf att min blogg kan komma tillanvändning för någon som äter eller kommer att äta Roaccutan.

Min hy är FANTASTISK nu! Eller, inte fantastisk kanske... men för mig är den helt underbar. Har spenderat hela sommaren i Turkiet och när ja åkte hem så fick ja lite finnar, och självklart fick ja lite panik. Kommer dom komma tillbaka?! Tror dock bara de var lite stressfinnar och dom kan ja faktiskt leva med. Idag är huden fin och slät och inte en finne.

Bara att kunna sitta nära en människa utan att "skämmas" eller gå runt på en affär och se sin hy i en spegel är fantastiskt. Jag trivs så bra och ja hoppas att alla som behöver hjälp med sin acne kan få den hjälpen jag fått. Mitt självförtroende har blivit mycket bättre sen ja fått hjälp med min acne och ja vet att alla som vill ha hjälp kan få hjälp. De gäller bara att vilja!

Får försöka lägga ut en bild på mina hy någon dag (dock inte idag) så ni får se hur de ser ut idag: nästan 7 månader efter avslutad behandling.